söndag 13 mars 2011

Jädrans Fog lossning!

Det har gått rätt bra ändå med denna fog lossning. Men det är nog egentligen för att jag är så envis och faktiskt har bitit ihop alldeles för länge. Bältet har inte hjälpt, men det var tur att jag sjukskrev mig från skolan Music & Production i Skara där jag jobbar som sång pedagog. Trots att jag saknar mina otroligt duktiga elever och underbara kollegor, så var det bra att stanna hemma 3 dagar i veckan. Turnén tar ju mycket kraft och ork, så att jobba dubbelt i detta tillstånd gick tyvärr inte. 
Vissa dagar är det varken läge att ligga, stå eller sitta! Vad gör mån då?
Det värsta är nog ändå värken och att inte kunna ta sig fram.
Då kan jag säga att det är tur man har en stark brandman som kan slänga upp en på axeln och gå iväg med mig när det är dax för ett litet toalett besök eller bara att få byta rum.
Tänker tillbaka och undrar hur 17 jag klarade detta på turné? Ja det är min släkts envishet som bevisats så många gånger att vi kan plocka fram när det behövs. Fast jag erkänner ju nu att ibland borde man inte göra det.
Nåväl!
Jag hankar mig fram med vaggande gång när man kan gå, annars kryper jag eller så "åker jag täcke".
Åka täcke är när det är som värst. Då lyfter Linus ner mig på ett täcke på golvet sen drar han mig dit jag vill i huset. Vissa dagar tar jag detta bra, men ibland blir jag ......förlåt mig men så jäkla less.
Tänker, nu orkar jag inget mer. Hur ska jag då känna när detta lilla underverk vill komma ut. Det ska ju göra så ont som man vill dö, fast sen glömma det i nästa sekund.
Jag lovar, JAG har hög smärt tröskel, men fog lossning är inte att leka med. Himmel och pannkaka vad jag skulle kunna slå sönder nå´t eller bara skrika ut nå´t elakt och fult om man bara fick.
Alla har fiender nå´n stan där ute och jag vet att jag i alla fall har en! Jag önskar inte ens henne bli drabbad av fog lossning. 
I torsdags hade jag en jobbig dag men kunde gå små små steg. Men varje lite centimeter var outhärdlig. Vi skulle till Kerstin på eftermiddagen för kontroll. Från parkeringen utanför Vårdcentralen och till BVC tog det nog en 15 min att gå. Normalt 2 minuter eller mindre.
Hon tog beslut direkt när hon såg mig att försöka ordna akupunktur till veckan. Så vi får se om jag lyckas få en tid trots att det är svårt. Håll tummarna!
Annars var proverna fina!
Vi skrev den där listan som jag glömt namnet på, men där man beskriver vad man vill ha för bedövning och andra önskemål under förlossningen. Den listan som min barnmorska Kerstin skriver in i journalen till teamet som jobbar på BB när det är dax för oss att föda!
När vi var klara var klockan 18.00 och vi var bort bjudna på middag hos våra mysiga vänner Jimmy, Frida, William och Olivia.
Familjen Pettersson! Så vi fick åka direkt till Vinninga för att hinna dit i tid.
Mums vilken god middag. Det var skaldjurs gryta med ris och massor av gurka.....GOTT! Vi pratade och myste och faktiskt så slog vi vad om vilket datum vi kommer att få barn! KUL. Vi får väl se vem som vinner!!!
Det blev en fin kväll och vi njöt av den goa värmen från deras nya bras kamin och den fina gemenskapen. Tack för en trevlig kväll!
Glömde ju säga att jag fick tillbaka min söta lilla "Padda", alltså min bil Nissan Micran från bildoktorn. Nu behöver jag inte åka brandbil när jag behöver in till stan!

7 kommentarer:

  1. Men lilla gumman ring genast hjälpmedelscentralen (kan behövas remiss från barnmorskan) och se till att få en rullstol eller en gåstol så du åtminstonde kan ta dig på toa själv, Linus är väl inte alltid hemma.

    SvaraRadera
  2. Erica!
    Vilken kämpe du är! Men snart, snart får du lön för mödan! Tänker ofta på dig och håller tummarna allt vad jag kan. Din envishet kommer att ta dig förbi all oro när det är dags ... då är ju målet så nära!
    All lycka till er!
    Kramen från Sigbritt

    SvaraRadera
  3. Hej Erika!! Jag känner när jag läser om din foglossning att jag mådde oförskämt bra under mina två graviditeter, styrkekram till dig <3 Härda ut, du kommer att märka att det var värt allt det onda senare!! Kram och lycka / Helen

    SvaraRadera
  4. Usch ja jag vet vad fog lossning vill säga. Du har helt rätt man vill bara skrika svära å gråta när det är som värst men men på något vis så är det värt varenda sekund av plågor när bebben kommer. Jag fick kryckor när det var som värst och dom hjälpte så pass mycket att jag tog mig över golvet, en skön avlastning var det att ha dom till hands :)
    Ha det jätte gott nu och du det kommer att gå bra du är stark å ännu starkare blir du när du väl är där :) Kram kram// Maria från Borgsjö

    SvaraRadera
  5. Vi säger bara lycka till. Härda ut det kommer snart nå´t gott att lukta på och pussa på.
    Kramar från dina 2 vänner!

    SvaraRadera
  6. Gumman håller med alla vilken kämpe du är !!!!!! snart ha ni er lilla guldklimp kraaaaam
    Angelica

    SvaraRadera
  7. Erika ta ledigt från allt arbete nu o tänk på dig själv o den lille,har en dotter som har hatt foglosning kan bli problem längre fram. mvh håkan

    SvaraRadera