tisdag 17 maj 2011

Besiktnings kontroll!

Fredagen startade med "läkar" besök på förmiddagen.  
Linus kom och hämtade oss hemma och lilla familjen for iväg till Guldvingens BVC för att Jamie skulle på undersökning.
När vi kom fram blev vi riktigt glada över att få träffa två av mammorna med respektive barn från våran föräldrar grupp. Eftersom doktorn var lite försenad pga att det var många barn som skulle undersökas så hann vi prata endel. De var Emma och Erika som vi fick träffa innan det var Jamies tur att bli uppropad. Allt var bra och bara från tisdagen till fredag morgon hade han gått upp i vikt, blivit längre och växt ordentligt. Det är ju så häftigt. Allt såg bra ut och han gick igenom besiktningen! Bara så synd han har kolik.
Men jag fick hjälp och en hel lista med information om vad jag inte kan äta. Det blev en helomvändning i min kost, men vad gör man inte för sitt livs verk.
Men jag måste säga att det känns jobbigt att stå bredvid och titta på när dom vrider, bänder och drar både här och där.
Hela min kropp från hjärta och själ skrek högt,
- Men ta det lugnt med mitt barn, det är min Jamie du drar i!
Det känns som dom är så himla hårdhänta och barnen börjar gråta. men samtidigt förstår jag ju att det är viktigt att undersöka på det viset och se så allt är bra. Det är så dom måste göra.
Intressant ändå hur man fungerar som mor. 
Man fäller ut alla taggarna och är totalt beredd på vilken sekund som helst att ta till strid. Gå till attack! Vilken instinkt man har som mamma . Försvara, hjälpa till och ge upp allt för sitt barn. Jag skulle inte tveka en sekund om jag var tvungen att ta till mina röst resurser för att säga till någon, eller rent av använda mina små muskler och kraft för att visa att nu gör du eller ni fel mot min pojk, mitt barn, min guldklimp, mitt livsverk, ja MITT ALLT! "Jäklar anåda" om du gör honom illa!
Man får ju oanade krafter liksom från ingenstans om det skulle behövas.
Så kommer det att vara livet ut nu.
Man har ju ansvar för sitt barn så länge man lever och jag vill leva länge , länge!
Jag har ju fått det underbaraste liv som går att få. Två mirakel som förgyller hela min tillvaro.
Linus och Jamie, är livets gåva. Jag tänker leva livet och förvalta det guld som blivit mitt.
Med skratt, gråt, glädje, sorg, solsken, regn, värme, kyla, svart, vitt ...... det spelar ingen roll hur dagen blir. Bara jag får leva dagen med er.

                         DÄR DET FINNS STOR KÄRLEK 
                SKER OCKSÅ ALLTID SMÅ UNDER.



5 kommentarer:

  1. Åh lilla Jamie så söt du är!!! Kram på dig! Kram även till mamma och pappa.
    Ulla Ögren

    SvaraRadera
  2. Så söt han är =)
    Många kramar till er
    // Erica

    SvaraRadera
  3. Hallå lilla familjen!
    Det är så underbart att du är så lycklig Erika. Det lyser igenom allt. Härligt härligt med kärleken. Vad stor Jamie har blivit redan. Vilken knubbis. Han ser så nöjd ut när han sover. Njut njut gumman. Bamsekram från ninni a

    SvaraRadera
  4. såååå otroligt söööt <3

    SvaraRadera
  5. Låter härligt att Jamie växer och mår bra görutom sin kollik som han får då och då ,fas ändå skönt och höra att den blir bättre också för hans och eran del. Annas lillkusin Melker han växer och frodas han också som tur är och han har också varit på ett läkarbesök men gick också bra som tur var.kram Patricia

    SvaraRadera