Erica Sjöström: Tjejdag i Stockholm!

Finaste svärmor Annette gav oss tjejer en heldag i Stockholm.
Det var Linus syster Lovisa, jag, kusinmorsan Sofia och Annette. Hela tjejligan.
Vi åkte pendeltåget från Eskilstuna till Stockholm vid 10 tiden och vi köpte med oss fika till färden.
Uppklädda, fina och spralliga satte vi oss till bords i vagnen.

Lovisa hade smugglad med sig en fin flaska mousserande vin och busiga Annette var utrustad med glas.
Vi var ivriga att korka upp och gjorde klart med de två andra passagerarna i samma vagn att dom skulle hålla koll ifall konduktören kom.
Den ena killen var gammal skolkompis med Sofia så där var allt lugnt. Han skulle hojta till och varna lite lätt.
Den andra mannen satt bakom Lovisa och Annette och skrattade när han berättade det är lugnt eftersom jag är tåg chaufför fast på denna resa bara resenär.
Jag som satt mittemot såg att detta var sant då han hade Sj tröja och en namn skylt på bröstet :)

Jag försökte ge tjejerna en blick så dom skulle förstå att det var så och inte läge att ta fram flaskan.
Men i samma veva korkades den upp och och glasen var upphällda.
Vi skrattade och hade kul fast väldigt lugnt och sansat så klart.

Killen hojtade till och vips så hade vi plötsligt bara var sin arm att plocka upp telefonerna med för att visa sms biljetterna. Den andra armen var väl gömd under bordet och dolde glaset.

Det låter kanske inte så kul när man läser det men allt var väldigt kul när man upplevde det live liksom.
Å ännu roligare blev det när dom andra fattade att killen bakom verkligen var Sj anställd!

Väl framme traskade vi iväg för en promenad till Djurgården mot Cirkus.
Det var kallt men gemenskapen värmde!

Utanför Gallerian vid korsningen skulle vi över övergångsstället.
Det var röd gubbe och massor av folk på båda sidor.
Du utbrister Lovisa -Kolla Rehnborg. Johan Rehnborg!
Vart, Vart då?
Där rätt över gatan ! Ja där!!!
Instagramma säger jag med en tillgjord röst på skoj.
Vi stojade och skojade tills det blev grön gubbe.
Då var det en tjej som stod mitt i bland oss som var snabb att gå över till andra sidan och självklart just till Johan!!!!!
Hon hade ju så klart hört allt vi sa :)
Dom omfamnades och drog iväg och samtidigt faller vi ut i gapskratt.
Gud så pinsamma vi var. Fast vi hade rysligt skoj.

Vi gick till Djurgården och stannade på en restaurang där vi värmde oss, klarade av toa besöket, och drack kaffe och någon tog vin.
Jag passade på att ringa till Linus för att kolla hur det gick för grabbarna där hemma i Eskilstuna.
Svärfar Peter , Linus , Jamie, Viktor, Andreas och Casper hade Julstuga med lite mys hemma i huset.
Dom fixade gran och klädde den fin, lagade julmaten, och massor av annat stök.
Så där hemma var det mer ordning och reda än förr oss som busade i stor stan.

Vi gick vidare fram till Cirkus!
Annette hade ju bokat lunchpaketet till föreställningen vi skulle gå på.
Tänk som jag längtat efter denna dagen. Nu äntligen skulle vi se musikalen Livet är En Schlager.
Men först äta god lunch på Cirkus egen restaurang.
Vi började med ett glas champagne, sen kom det in kalv med potatisgratäng och ett gott husets vin. Så himla lyxigt gott och så himla mysigt och trevligt vi hade.
Desserten var ljuvligt god och allt var fantastiskt. Servicen var hög.

Jag kan säga helt ärligt att jag kände mig som hemma trots att det var precis 20 år sedan jag jobbade där på Cirkus.
Men det kändes som det var igår.

Klockan ringer in och dt är dax att gå in i salongen.
Vi hinner med ett toabesök innan och andra ringningen ringer ut.
Vi sitter kungligt på 5 parkett rad i mitten.
Kan liksom inte bli bättre.
Man ser och hör precis allt, varje liten mimik i ansiktena på aktörerna.
Jag grät och skrattade vartannat i hela föreställningen.
Peter Jöback och Helen Sjöholm var fantastiska och båda två måste komma från en annan planet. Klockrent sjöng dom solo, tillsammans både stämmor och unisont och det var makalöst vad båda sjöng med interpretation på högsta nivå.
Jag blev mållös.
Vilken SUCCÈ!

Det var n sådan fantastisk föreställning och jag rekommenderar varmt att se den om ni har möjlighet.
Jag älskar ju musikal och ibland längtar jag verkligen tillbaka till den tiden eller till att stå på musikalscenen igen.

När jag själv spelade i "I Hetaste Laget" i samma hus som vi var i nu , Cirkus, var nog den tiden som jag mest förmodligen är stoltast över i hela mitt liv.
Ja, alltså i yrkeskarriären menar jag.
Linus och Jamie , min familj är självklart det största av det största som jag upplevt och skapat. Men ni fattar säkert hur jag menar.
Wallmans tiden lika så. Att showa, dansa, spexa, få stå på scenen och sjunga i alla dessa vackra paljettkläder är som en dröm.
En dröm jag upplevt i verklighet och gör det nu med så klart fast i annan form.
Men den gemensamma nämnaren finns där. Musik, människor, stå på scenen, sången, publiken, glädjen.
Allt är positivt!
Jag älskar scenen och det är där jag vill leva och det är där jag vill dö!

En kväll som denna fick mig i alla fall att njuta mig tillbaka till Cirkus tiden tillsammans med Björn Skifs, Johan Ulvesson, Regina Lund, Anders Berglund, Lena Pia Bernhardsson, Lasse Brandeby, Damorkestern, dansarna, Vicky Von der Lancken, Hans Lindgren, Hans Marklund, Bo Hermansson hela ensemblen, och hela produktionen. Alla var fantastiska!
Det spelar ingen roll vad man hade som arbetsuppgift, biljettförsäljare till ljustekniker ändå var alla som var inblandade så förbaskat underbara människor.
Jag skulle gärna göra om det!

Annette gav oss en dag, enheldag att alltid minnas.
Det var otroligt mysigt och en härlig upplevelse.
Tack snälla finaste svärmor. Du är så himla go!
Tack även finaste Sofia och coola Lovisa för allt bus. Ni är grymma!

Jag tror vi alla behövde den här resan tillsammans.
Sofia, du är så stark som orkar vara så glad och härlig trots att du har och haft en sådan tuff tid när din fina pappa gick bort i somras i cancer!
Jag är så himla ledsen för din skull. Fuck Cancer.
Du är otroligt fin och jag är så glad att få vara en i familjen. <3

Lovisa, du som jobbar så mycket och samtidigt är mitt i rust och flytt orkade ändå följa med. Samtidigt måste allt var skitjobbigt nu när allt rycks upp igen när det var 10 år sedan ni tyvärr hamnade mitt i Tsunami katastrofen. Gud, jag kan inte ens tänka mig hur hemskt det måste varit. Att spolas bort från varandra, skadas och hamna på sjukhus. Sen hitta varandra och få resa hem.
Leva vidare!
Fattar inte hur stark du är finaste du! <3

Bästa och finaste Annette, du är så otroligt stark som också kom hem söndersliten och skadad efter Tsunamin och orkar gå vidare. Du är en förebild för så många att man kan komma vidare och leva gott trots så fruktansvärda upplevelser.
Jag förstår att det är svårt och att minnet från katastrofen aldrig kommer ur huvudet. Aldrig kommer att raderas. Att alltid behöva leva med bilder och känslan som skapades när ni var där för att njuta.
Hjälp! Jag blir orolig i hela kroppen bara av att tänka på hur ni hade det.
Nu är det tio år sedan och man blir påmind av nyheterna och allt i tidningarna. Jag kan liksom inte förstå vad du måste bära på. Tänk att 230000 människor gick bort i denna naturkatastrof. Men ni överlevde. Du är en äkta Superwomen.
Tack för att du är så stark.

För det är precis er styrka runt omkring mig som jag behöver nu.
Ni ger mig så mycket så jag orkar att vara lite med, och vara lite pigg när jag har det så jobbigt efter mammas bortgång.

Tack snälla ni för er gemenskap och kärlek.
Tack snälla ni för en busig och underbar dag i Stockholm.
Tack!

Efter föreställningen, tog vi samma promenad väg tillbaka till Centralen.
Med samma stopp där vi denna gång fyllde på med en middag!
Pizza och svampsoppa! Mums!
Eftersom det var tid kvar innan nästa tåg till Eskilstuna skulle gå så stannade vi till på Gallerian och shoppade lite också.
Jag fick en supersnygg vinterjacka av Annette! Snacka om att jag var bortskämd.
Väl på T centralen så köpte vi biljetter och julhandlade lite korv och julgodis till familjerna.
Vilken dag!
Vilken tur jag har som får vara med.

Trötta, halvsomnade vi på tåget innan vi kom fram.
Sofia körde oss hem i sin super läckra BMW suv. Jäklar vilken bil.
Själv letar jag en Q5 men blev självklart kär i Sofias racerbil.
Vilket ÅK!!!!!
Sen blev det verkligen skönt att att krypa ner till kojs och värma sig bredvid lilla familjen.
Tack och godnatt!