fredag 5 augusti 2011

Mycket tankar i skogen!

Skogen är full av överraskningar.
Det är så himla fridfullt att gå med familjen i skogen för en stund. Filosofera, småprata, hålla handen, känna alla skogens dofter och höra fågelkvitter. Det är ljuvligt och jag njuter trots att ryggen värker. Det gör inget alls. 
Vi plockar lite småtting kantareller och lite smultron.













Mest för sakens skull och att det är mysigt, men det blev väldigt gott med kantarell smörgås senare på kvällen. 

Ute i skogen så rensar man hårdisken lite på damm kan man säga. Tankarna får en helomvändning och man blir som mer vaken. Underbar känsla. 
Ibland pratar vi i mun på varandra och i nästa sekund så är vi knäpp tysta. Man behöver inte prata hela tiden, utan man njuter av varandra och laddar tillsammans för att få mer energi till hemmet. Det är hemmet som är viktigt att man trivs i, precis som sitt förhållande och sitt liv och situation. Jag älskar mitt. 
Mitt allt, familjen och livet är fantastiskt.
Men man kan som inte låta bli att tänka och fundera och finnas till när någon annan mår dåligt eller är ledsen och trött. Det är därför man finns till som vänner för varandra. Eller bara vara medmänniska! Det är minst lika viktigt att vara där, när någon behöver det som mest. Att kanske bara skänka en tanke eller i dagens tekniska värld, skicka ett gulligt sms för att visa att man bryr sig. Använda datorn för att sända mail som piggar upp eller bara lyfta luren och små prata för en stund. Eller ännu bättre åka förbi , knacka på dörren och ge en varm kram. 
Sådant får vi människor aldrig sluta med. Vad som än händer måste vi finnas där för varandra. 
Blir så rädd när jag tänker på allt elände ute i världen. Torkan i Afrika, terrordåd i Oslo, människor som blir sjuka eller mister någon nära. Fattigdom, bråk och elände, orättvisor ja allt ont! 
Nej, vi måste försöka tänka mer på varandra, på andra, och visa respekt, kärlek och vänskap. Då får vi mindre orättvisor på jorden. 
Vi får ju bara ett liv, ett kort liv i var. Ta till vara på den tiden och njut, gör något bra. Inte bara för oss själva utan även för varandra och för andra. 
Man kan kanske inte göra så mycket men bara att skänka en liten peng till någon behövande fond eller barn gala är till stor hjälp. 
Du mår bra för att du gjorde något fint och någon där ute i vida världen fick mat för dagen, eller kläder till den nakna kroppen, eller ännu bättre fick medicin för sin åkomma. Vi kan om vi vill få till den här planeten vi bor på till något vackert även för mänskligheten inte bara för naturen. 
För jordens alla länder är ju så vackra i sig. Varför förstöra det, för varandra och för andra? 
Kan vi inte bestämma här och nu att vi ALLA hjälper till. 
Vi ska inte behöva ha tysta minuter hit och dit. Det är ju skamligt att en enda liten ledsen och sorglig person kan förstöra och skapa så mycket elände och sorg för många andra på en sekund. Samtidigt så är det så himla ledsamt att den personen inte fått hjälp innan olyckan är planerad. 
Vi måste börja tänka efter före!
Hjälp varandra här och nu. 
Jag har börjat förstå nu när jag fått Jamie och Linus i mitt liv, att själva livet är så skört. Gör något idag för i morgon kan det vara försent.  
Finns där för din medmänniska och vän inte bara idag utan för evigt. Tänk på att livet är för kort för att vara ovän med någon. Bli sams och ha det trevligt istället. 
Jag ska hjälpa till så mycket jag orkar och kan. Gör det du med. 
Jag gör det för min familj, min älskade Linus och mitt underbara barn. Men självklart ger jag inte bara för oss utan finns även till för mina vänner och för de med människor jag kan hjälpa till. Jag tror att man enkelt kan hjälpa med sin kärlek och givmildhet. Det kanske räcker långt? Vad vet jag?
Jag bara fick tankarna i skogen när jag fick "mys tid" med familjen. Jag nästan skäms för att jag har det så bra. Men jag känner också att jag gör något för andra när det finns tillfälle. 
Jag vill hjälpa så gott det går. 
Kramiz

Precis när jag skulle trycka på tangenten för att publicera mina tankar i detta inlägg ringer telefonen.
Jag kände på mig att det var mamma och svarar direkt. Hon har varit hos sin läkare. Hjärtat bultar hårt av nervositet och jag väntar på att höra att allt är bra.
Mamma har kämpat så länge mot sin sjukdom och varit så envis och stark och är en förebild att vara stolt över. MÄKTA STOLT är jag minsann. Nu ska hon kliva in i ringen igen för en ny match. Jag vågar skriva det jag skriker rätt ut...... JÄVLA CANCER!
Varför ska det vara så himla svårt att besegra denna skit sjukdom. Så onödigt och orättvist. Mammas diagnos var inte så bra nu igen. Jag blir ju så ledsen. Då blir det cell gifter och starka mediciner som aldrig förr. Jag är så arg och svär så jag snart  måste gå och tvätta munnen med tvål för att bli ren från lortiga ord.
VARFÖR?
Det är så många människor i min närhet som får gå match mot den jäkla odågan Cancer.


Jamie är en glädjekälla att få kärlek ifrån.

Förbaskat också! 
Min älskade underbara mor! Lova nu att kämpa och plocka fram envisheten som vi är så kända för att ha. Jag kämpar och familjen stöttar för dig. Vi klarar det här tillsammans. VI har ju lilla Jamie som morot eller hur?
Jag sträcker ut min hand till dig och börjar här och nu med att hjälpa. Precis det som jag skrev om. Precis det som mina tankar tänkte.
Det ska bli så skönt att få krama om dig idag när du kommer för att hälsa på i torpet.
Glöm inte att alla ni är viktiga här och nu. Att alla ni är värdefulla. Vi hjälps åt i varandras svåra stunder.
Kom ihåg att kärlek är lösenordet för mycket här i livet. 
                         TRO, HOPP OCH KÄRLEK.



9 kommentarer:

  1. Fina ord av dig /många kramar KICKI

    SvaraRadera
  2. Kära Erica. Du är en fin, genomgo människa som ger såå mycket av dig själv till oss alla, både av din musik och av dina tankar. Jag lider så med dig och din mamma.....men jag tror och hoppas att behandlingarna hjälper.
    Många varma kramar
    //Lillemor

    SvaraRadera
  3. Underbara Erica, du skriver så fint. Och väldigt kloka ord också. Jag har följt din blogg sen dag 1 och jag älskar den. Är inne minst 5 gånger om dagen och kollar om du skrivit något nytt på bloggen. Tycker du bloggar så fint.
    Jag håller med ovanstående kommentar att du ger så mycket av både musik,tankar men även mycket till andra människor och er publik och fans.
    Jag kommer fortsätta följa din blogg.
    Läs gärna min
    http://johannafrid.blogspot.com/
    Många Kramar Johanna Frid från Trelleborg. <3

    SvaraRadera
  4. Så underbart skrivet och håller verkligen med dej. Det här tänker jag länka till från min lilla blogg.

    Kram

    SvaraRadera
  5. Vilka tänkvärda ord du skriver.
    Jag sänder en tanke till din mamma men även till dej och din familj. Vad söt Jamie är.
    Sommarkram till ER alla från Barbro

    SvaraRadera
  6. Hej
    Du skriver så fina ord. följer också din blogg och är inne också jämt och kolla om du skriver

    SvaraRadera
  7. Som jag sa till dig i Malung, Erica. Du berör så mycket. Du gör mig glad.

    Kram

    SvaraRadera
  8. Hej Erica! Va tråkigt med din mamma. Hon är en kämpe. Man ska aldrig ge upp. Jag blev själv botad för många år sedan för elakartad cancer. Va fint du skriver om allt du känner. Du är verkligen en djup och känslomånniska av stora mått. Det är en fin gåva du har. Va kul det var att prata med Linus o dina släktingar på Barva. Det märks att du tycker det är kul att vara igång igen. Ha det bra och var rädd om dig. Kram från NHinni A

    SvaraRadera
  9. Tårarna bara rinner när jag jag läser allt fint du skriver. Vilken känslomänniska du är som tänker på allt o alla.
    Verkligen fina ord väl valda att tänka på. Du berör mig så mycket o även alla andra.
    Tack för din vänskap o att jag får finnas i ditt liv.
    Du o din mor finns i mina tankar.
    Lova att vara rädd om dig o din lilla underbara familj.
    Kramar i massor.
    Sussi

    SvaraRadera