måndag 21 januari 2013

En lyckad turné!

Vi hade en fantastisk helg ute på turné med bandet. Vi startade helgen i fredags på Casinot i Göteborg. Vilken personal! Vi blev bemött av artighet, service på hög nivå, och fint välkomnande i logen med fika och fruktfat och fick äta Taco buffé! Då blir det lätt att jobba, när man mår gott.

Innan jag åkte var Jamie lite ledsen eftersom han börjat förstå vad som väntar när jag packar väskan.
Jaha, nu ska mamma åka ifrån mig igen.
Dumma mamma :(
Det var kallt ute men klart och fint, så vi tog på oss ordentligt och åkte lite pulka på gården först. Sen när Jamie och Linus vände håll med pulkan fortsatte jag mot bilen i smyg.
Gud, det är så fruktansvärt och hemskt att stick ifrån honom på det viset.
Men just nu är det det bästa för honom.
För han har fortfarande väldigt svårt för avsked.

Men det känns lite lättare nu ändå för nu kan vi ju både "babbla" i telefonen och skypa när jag är borta.
Det betyder så otroligt mycket för mig att bara få höra hans lilla söta röst i "luren" då han tjatar om pippi och lallar på som om jag förstår precis vad han säger. Ännu häftigare är när vi Skypar då vi även kan se varandra.

Helgen fortsatte med trevligheter då vi hade en underbar afton i Björklinge då även min pappa Roland var med och spelade till gammeldanserna.
Han är en så enormt bra musiker och svängig spelman så man kan svimma alltså.
Det är min pappa det!
Å´så roligt det är att få chansen att spela ihop.
Efter gigget så åkte vi vidare hem till mamma och pappa där vi stod med bussen för att sova. Sen blev det lunch och dusch innan det blev läge att fara vidare mot Söderhamn.
Det blev också en jätte mysig kväll och det är alltid så härligt att få busa och prata med Kenth och PO, arrangörerna som vi blivit så fina vänner med.
Synd bara att Britt Marie, Kenths syster som skämmer bort oss med gofika, kärlek och rackartyg inte kunde komma just igår eftersom hon har influensan. Så hon fick minsann ligga nerbäddad i soffan där hemma.

Efter kvällen var det bara att rigga ner allt och köra hemåt igen!
Jag måste ju hinna hem till skolan.
Där sitter jag nu och det funkar bra trots att jag inte fick ihop så mycket sömn i natt. Men det gör inget.
För när man kommer hit och möts av alla dessa underbara kollegor , vänner och studenter så blir man glad, pigg och kan klara av sitt arbete.
Jag älskar ju att undervisa mina sång och flöjt elever och det är både inspirerande och roligt att få jobba här.
Tänk att jag får arbeta med så fina människor överallt. Både på skolan, Radio Skaraborg och i Drifters.
Jag inser som alltid annars att jag är riktigt bort skämd.
Min ängel! Du ska veta att mamma saknar dig så otroligt mycket när jag är ute och spelar....

Mitt lilla charmtroll som älskar sina trummor!


2 kommentarer:

  1. Men är det bra att smita så där? Hur reagerar han när han ser att du inte är kvar?
    Det är inte farligt för barn att bli ledsna, det är ju lika naturligt som att skratta och det är ju bara vi vuxna som inte klarar av när dom gråter. Jag tror i stället att det kan skapa osäkerhet hos Jamie, till slut litar han inte alls på dig. Du kommer inte kunna gå ut med soporna ens utan att det "brakar lös" Jag har ju förstått att ni har haft det jobbigt med separationer, men att göra så här är ju bara att spä på det ännu mer.

    Jag hade totalt missat att ni var här i Björklinge i lördags, fick veta det av min namne då vi träffades på Ikea på dan men då var det ju försent. Tråkigt eftersom din pappa var med också, han ser o hör jag nästan bara i Malung numer. Ska skärpa mig till nästa gång.

    SvaraRadera
  2. Hej! Ja, jag vet att det inte är bra att "smita" från Jamie som jag gjort ibland. Men det är inte alltid jag tagit till det knepet. Bara när det har varit som värst. Men det kanske inte heller är så himla smart gjort av en förälder. Vi har haft det väldigt svårt men separationer och det är fortfarande väldigt känslomässigt jobbigt för Jamie, men väldigt mycket bättre. Men jag ska inte smita mer i fortsättningen utan göra precis som på förskolan att bara säga till att mamma måste gå och jobba nu och vinka. Jag håller fullständigt med dig. Jag har bara försökt att skona Jamie från att bli så vansinnigt ledsen, men det är säkert rätt som du säger att jag bara förvärrar det. Man tänker med hjärtat och inte med järnkontoret.
    Kramiz erica

    SvaraRadera