En tvättäkta Rackar unge!

Ja, nu är han här! 
Jamie har blivit en tvättäkta rackar unge om man får lov att säga så.
Fast jag är absolut inte negativ, utan helt och hållet tvärt om väldigt positiv.
Klart att det inte är lika roligt varje gång han hittar på bus, men oftast kan vi skratta åt allt som kommer för honom, efter ett tag.
Vissa upptåg han gör är helt fantastiska och man önskar att man hade med sig en inbyggd dold kamera precis överallt, för att inte missa någonting.
Men man får behålla det i minnet istället.
Kanske skriva ner det i någon bok och återberätta det när han är lite större.
Det vore ju skit kul rent ut sagt!

Igår skulle han hjälpa mig att plocka ur tvätten och hänga den. 
Vi brukar lägga en sån där stor Ikeapåse framför maskinen och bara ösa ur all tvätt.
Det är ju underbart att man kan göra vissa hushålls sysslor tillsammans med Jamie och det är fint av oss föräldrar att bjuda in sitt barn i vardagslivet i sitt hem. Alltså sånt man måste hinna med fast man har små barn.
Han vill gärna vara med när man städar och plockar disk.
Man får bara komma ihåg att räkna med att allt tar mer än dubbelt så lång tid. I alla fall hemma hos oss.
Vi plockar i och han lyfter ut ur diskmaskinen och tvättmaskinen. Jag viker i hop tvätt och han slänger ner det. Hinner jag in hans kläder i hans lådor så tar det bara en minut och man kommer in i hans rum så ligger allt i en hög på golvet.
Dammsuger man ska han vara med och städa.
Det är ju hur kul som helst att umgås på det viset också såklart. Fast ibland vill man bli färdig med allt för att man vet att jag har inte mer tid för det sen osv.

Men igår när jag precis skulle ta Ikeapåsen och gå och hänga så hann Jamie ta ut några plagg.
På ett kick lyfte han på toa locket och "busen" hann även att spola.
Däääääär .......försvann mina sköna Björn Borg trosor på mindre än en sekund.
Toalett stolen verkade vara hungrig ordentlig. För med ett vrååål liksom så slukade den trosorna och med ett sug försvann allt vatten. Nästan som ett monster... som ropar -Mer jag vill ha mer!
 
Nej, säg inte att det blir stopp i avloppet också!
men denna gång klarade vi oss.

Innan detta så hade vi bara klivit upp. 
Jag värmer på välling och sätter Jamie som vanligt i soffan framför Tv:n lite mysigt med täcke. Där får han dricka välling i lugn och ro, samtidigt som jag gör i ordning mig det jag hinner för mig själv.
Jag trycker ut en kopp kaffe från kaffe maskinen och fixar en smörgås.
Jag skyndar in i vardagsrummet för att fika lite frukost med Jamie där han sitter.
Anton (i Drifters) och Linus hade kvällen innan haft fotbolls kväll för att heja fram Sverige mot Tyskland. Den som kom att bli en riktig klassiker. En match som alla velat se på plats.
Dom käkade hembakad pizza och drack lite bira och snaskade på chips.

 
Det var ju just det där med chipsen.
När jag kom in i vardagsrummet morgonen efter sitter Jamie med chips skålen i sitt knä, äter och njuter och tittar på mig med ett stort nöjt leende.
Först tappade jag andan , men i samma sekund insåg jag ...äh, det är ju inte världskrig direkt.
Jag log tillbaka , ryckte på axlarna och lät han ta ett chips till innan jag tog bort skålen.
Jag gjorde så för att visa att jag inte var arg, men att nu räcker det med lyx frukost.
Det var ju egentligen inget bustrix från Jamies sida utan skålen stod ju där framför hans näsa och bara väntade på honom.
Undrar bara var han lärt sig att det går att äta chips?
Kanske han såg sin pappa kvällen innan?
Eller kanske har han ätit förut och visste att det var godis?
Det är en gåta som inte behöver lösas, eftersom det är oviktigt!

Ja, det händer mycket med små roligheter här hemma , men det kryddar bara tillvaron än så länge.