Mamma!

Finaste, älskade mamma!
Jag kan inte i ord beskriva min kärlek till dig.
Den finaste människan det är du.
Min hjälte, min förebild, min älskade mor!

De är så skönt att kunna skriva här och ha friheten att svära och skriva skit om din sjukdom.
En sjukdom som härjar hos så många människor.
En sjukdom som jag HATAR!
Jag tycker så synd om er alla som måste bära denna jävla cancer.
Fuck Cancer.
Jag är så ledsen att jag inte kan hjälpa. Man vill ju kunna hjälpa sina nära, eller vem som helst som får cancer.

Jag är så himla rädd att förlora dig mamma.
Det gör ont i hela min själ att se dig lida.
Jag ringer näst intill varje dag , bara för att få känna tryggheten av att höra din röst.
Jag ringer nästan varje dag för att få höra hur det går för dig.

Du är en sann kämpe.
Tänk att du fått gå denna match i 5 1/2 år nu. Cellgifter, operationer, massor av mediciner, värk, kräkningar, bli utan ork, tappa hår, stickningar, blåsor, inte kunna äta......
De är ingen ide´att fortsätta listan för man blir bara mörkrädd.
Jag blir mörkrädd.
Mitt hjärta bultar så hårt. Hårt för att jag vill vara dig nära.

Vad du och så många andra får stå ut. Det är ofattbart.
Jag är så glad för varje dag du orkar kämpa , men samtidigt så ledsen över ditt lidande.

Mamma!
Jag ropar Mamma!
Jag skriker MAMMA!

Om jag ändå kunde ta din plats så DU får bli frisk. Du har ju så mycket livsglädje och så många drömmar kvar att uppleva.
Jag vill att du ska få göra det.

JAG ÄLSKAR DIG AV HELA MITT HJÄRTA.
JAG ÄLSKAR DIG AV HELA MIN SJÄL.
JAG ÄLSKAR DIG AV HELA MITT LIV.

Jag skriker lite till.....mest av rädsla.
Jag darrar som ett asplöv och önskar att mina böner blir hörda.

Den är så fin denna lilla vers och jag tror att alla känner som jag.
Jag vet att jag kanske överreagerar just nu, men är så himla rädd att förlora dig.
Jag vet ju hur du mår och hur du har det.
Jag är så ledsen över att behandlingen blev för tuff för dig så du inte kunde fullfölja.
Hoppas att din doktor har något annat att erbjuda i morgon.
Ett ESS i skjortärmen som kan förändra allt och se till att du blir frisk.

Din önskan är att kunna orka umgås med pappa och familj.
Det måste väl finnas något som kan hjälpa dig?
Ska det inte finnas något som kan hjälpa alla som är sjuk cancer.
Snälla! Hjälp! Jag är så rädd!

Jag skriker igen......... Det gör ont!.....Det gör så fruktansvärt ont!
Om det gör ont för mig, hur är det då för dig? Det måste vara katastrof, total katastrof.
Min mor, min älskade fina mor!

MAMMA!

I morgon, onsdag, då håller jag tummarna så hårt jag kan för dig, för dig och pappa!
Snälla ni där ute, kan ni inte hålla en tumme för mamma på onsdag.
Skänk en tanke åt mamma och alla andra som behöver det.
Vi hjälps åt!
Så kanske vi kan med fina ljusa tankar och kramade tummar i händerna skicka signaler som hjälper alla.
Inte vet jag?
Men vem vet?
Det skulle kännas fantastiskt i alla fall.

Jag älskar dig så mycket och jag hoppas min kärlek känns till dig där hemma.
Att den når dig trots att jag är så långt borta.
Tänk vad jag längtar efter att få vara i din famn.
Få krama, bara va, nära nära nära!
Min kärlek är så stark.
Om den ändå kunde vara medicinen , för då skulle du aldrig ha blivit sjuk.
För så mycket kärlek som jag har inom mig, som tillhör bara dig skulle i sån´t fall inte kunna rubbas och raseras till cancer.
Gud vad jag älskar dig.

Jag tänker på min underbara svägerska Sofia som precis förlorat sin älskade far. 
Mina tankar är ofta och mycket hos dig ska du veta.
Jag förstår precis hur du känner, hur du har det.
Jag önskar att jag kunde hjälpa till.

Jag tänker på alla mina fina dansvänner som förlorat eller har anhöriga som är sjuka i cancer.
Jag tänker på er så mycket och jag önskar att jag kunde hjälpa till.

Jag tänker på alla mina nära och kära som har någon som mår dåligt eller är sjuk.
Om jag ändå kunde hjälpa till, då skulle jag göra det för er, för dig mamma, min älskade mamma!

Nu är det så att jag inte tänker förlora dig. 
Jag tänker inte ge upp. Fast det låter som det i detta blogg inlägg att jag gjort det.
Men det har jag inte. Jag är bara så RÄDD!
Rädd och ledsen över att jag inte kan göra något för dig. Att man är så maktlös och liten.

Jag vet att inte DU  ger upp käraste finaste lilla mamma. Så varför ska jag ge upp.
Vi har alla i familjen varit ett sju jäkla bra team som kämpat, men det är du som är galet bra! Orkat vara så positiv och så glad jämt.
Det är du som är hjältinnan. Det är du som visat var skåpet ska stå när det gäller att övervinna.
Du är bara bäst!

Pappa är fantastisk som stadigt finns vid din sida och följer dig till de tunga jobbiga sjukhusdagarna, följer dig i allt du går igenom, finns hos dig när det gör ont, när du behöver hjälp. Han är en klippa som du kan vila mot och han är en klippa som tar hand om dig och hemmet i vått och torrt.

Ni är så fina mot varandra och de dagar du mår fint så tar ni till vara på dessa tillsammans.
Jag älskar er!

Härmed sänder jag styrkekramar till alla er som vill ha en. 
Hoppas att det känns att jag verkligen gör det.
Med värme och kärlek. Erica