torsdag 3 november 2011

En eftermiddags promenad i skogen.



Efter en hel dag med lek och aktivitet inne behövde vi lite luft. 
Jag har inte varit på hugget idag riktigt då jag haft sådan värk i ryggen och nacken. Det har även lett till att huvudet håller på att sprängas. Men glad är jag ändå. Jamie har varit lekfull och velat skoja med mig hela dagen. Jag gör så gott jag kan med att hitta på roliga saker, men det blir lätt att man leker med samma grejer och sjunger samma visor. Ska försöka variera mig mer framöver. 
Vi har kämpat med lite gröt i vanlig ordning. Men det blir mest en liten föreställning som heter duga och jag får bada Jamie, skura golvet och slänga kläderna i tvättkorgen. Men , men .... några teskedar blidde det i alla fall. Alltid något! Det tycker jag är bra och positivt. I morse fick han smaka yoghurt av mig även fast det var "vuxen yoggi" med socker , men det struntar jag i. Han ville smaka det jag åt och självklart fick han det. Hur ska jag kunna ignorera honom när han visar intresse att smaka självmant. Så farligt kan det väl inte vara. Jag får väl höra med Anna-Clara nästa gång. 
Nåväl, jag packade in Jamie i en mysig overall, gjorde ordning mig själv med varm luva och sköna skor och hojtade till åt Gizzla. snacka om att hon blev glad. Hon älskar att springa och busa i skogen. Jamie skrattade när jag försökte springa ikapp med Gizzla så vagnen riktigt slängde och for som i rally. 
Vi hade rysligt roligt och sen när vi kom in lite djupare i skogen och farten var betydligt långsammare så somnade Lilleman så sött och gott i vagnen. Jag hissade ner sitt delen så han fick ligga och mysa när Gizzla och jag gick vidare. Han sov hela vägen hem och en stund utanför huset när vi kom hem. Det kallar jag en riktig "prins sömn". 
När han vaknade lekte vi som vanligt och sen blev det lite mys och amning. Vi gullat massor med Gizzla i soffan och det är så härligt att se vad dom har funnit varandra. Jamie har ju börjat att bli lite hård hänt när han liksom upptäcker saker och vill känna. Så Gizzla och katterna får stå ut med en hel del just nu, och mer lär det ju bli. Men på något konstigt sätt så fattar dom att han är bebis och dom finner sig i att han sliter och drar. Det går väl inte hur länge som helst , men vi försöker samtidigt lära Jamie hur man får klappa vovven och missarna! Hoppas vi lyckas innan det händer något. Men det sk det väl inte behöva göra. Jag menar att han kanske blir klöst av katterna. Men dom kanske lär sig att smita undan innan han hinner fram till dom. Det återstår att se. 
Nu i skrivande stund har lillen en liten Power nap som han brukar ha vid 19.00 tiden. Sen somnar han för natten ungefär mellan 21.00 och 22.00 tiden. 
Linus kom precis hem och det är underbart att ha honom hemma. Dagarna blir långa när han jobbar. Han har ju så långa pass. Åkte 06.00 i morse och kom hem nu kl 20. Ibland är han på jobbet fram till 22 och då är han hemma till 22.30. Dessa dagar är jag helt slut, men så är det ju. Jamie och jag sover när Linus åker och vi sover när han kommer hem igen. Så därför är det skönt när det är lite kortare arbetsdagar för honom som till 17 eller som ikväll till 20. Då hinner vi mysa lite innan det är läggdax! Jamie har ju också behov av att få rå om pappa. 
Så nu när Linus kommit hem måste jag planka en låt som Tim ska sjunga i bandet, och jag ska spela tenorsaxofon. Har inte fått någon egen tid att kunna plocka ut sax stämman än så måste göra det nu, eftersom vi åker i morgon bitti. 
Så fridens på er, nu ska här plankas!

2 kommentarer:

  1. Måste bara säga det vilken fin buss ni har såg er vid motellet i ljungby, och träffade ronny som hade stukat foten. hoppas allt gick bra?
    är jamie fortfarande med på era resor?

    ha det bra

    SvaraRadera
  2. Vad kul att du såg oss där. Javisst åker Jamie med på turné fortfarande. Vi var nog i bussen eller så satt vi på restaurangen och åt när du var förbi. Ronny fick åka in till sjukhuset sen. Det var en benbit som lossnat och han var riktigt svullen och blå! Hoppas vi ses igen framöver. Kramiz Erica

    SvaraRadera