Ett litet paradis!

Ett Paradis!

Vi uppfyllde en av våra drömmar för ett tag sedan.I somras började vi leta efter en lägenhet i Torreveija Spanien.Vi berättade det för älskade pappa och mina underbara svärföräldrar.Dom blev lika exalterade som vi av idén och sa att dom också gärna hänger på.I höstas så hittade vi några objekt som Linus , pappa och Peter åkte ner och kollade på.En av dessa lägenheter fastnade alla tre för direkt och vi slog till.En 4:a med takterass, pool och garage är väl inte så dumt?Köpet blev klart den sista januari och nu under sportlovet är vi här för att fixa lite och göra oss hemmastadda i lyan och i området.Just nu är det vår och ganska kallt, men ändå så otroligt vackert.Jag är alldeles tagen av miljön och staden är fantastisk!

Tänk att vi gjorde det! 

Att vi gav varandra denna chans.Vi trivs ju alla så bra ihop , tycker jag i alla fall. Så det kommer inte att bli några problem att dela den här lägenheten.Vi har ju alla ett varsitt sovrum per familj och delar sen resten. Om alla är här samtidigt.Lägenheten är i etage på två våningar och Annette och Peter tog övervåningen med sovrum och egen toalett med dusch. Där kommer man också självklart ut på takterassen.Pappa har ett sovrum nere och det har vi med. Vi alla delar på en lite större toa där det finns badkar.Köket är en liten köksvrå kan man säga och hallen, vardagsrum och matrum är liksom samma rum.

Här är jättefint och alla väggar är vitmålade i alla rummen och ljust beige klinker i alla golv. Så ljust och fint och verkligen lätt att städa.
Men , golven var rysligt kalla nu när det fortfarande är vinter säsong här.
Så det blev att införskaffa tofflor ”mullimull” som jag säger. Mjuka goá tofflor.
Men vad gör det? Höjer bara mysfaktorn om det blir en kall dag.

Eftersom här fortfarande är ”vinter” men påväg i våren precis som hemma så är det kallt.
Man kan ha turen att få några fina varma dagar denna period.
Men vi har varit fullt påklädda med byxa och jacka när vi är ute på stan och handlade eller nå´t!

Jag har frusit mest av alla , men jag är ju alltid så himla kall av mig.
Så nästa gång vi kommer håller vi tummarna som sagt var för lite sommarvärme.
Jamie längtar så att få bada i poolen, ja, jag med förstås!
Den är ju så underbar i tre olika pooler med en stor jätte kruka upptill där det hela tiden rinner vatten.
Så rogivande med själva porlandet.
Gräsmatta runtom med palmer och fina bänkar.
Längtar efter att få ligga där och steka lite försiktigt.
Jag känner att det var synd man inte gjorde det här tidigare, men som sagt var:
Bättre sent än aldrig.

Den här veckan gick så himla fort.
Just i skrivande stund så är det lördagkväll och jag är så himla nyfiken på hur det går i ”Mello”.
Som jag älskar melodifestivalen.
Men släpper aldrig drömmen att en gång få vara med.
Bara att få stå på den där scenen och ge det man har, i världens bästa låt som är typ 3 minuter lång.
Sen kan man liksom vakna igen! :)
Nåja, den här lyxen går inte av för hackor den heller. Att kunna ha friheten att resa hit med familjen är vi kan och har lust!

Vi har städat, plockat och rensat både i möbler och annat!
Allt är ju liksom kvar i bostaden när man köper, ni vet allt från överkast till köksprylar. 
Vädret har ju inte varit så bra och det var riktigt kallt och blåsigt förutom en av dagarna under veckan. 
Så vi har shoppat och utforskat miljön runtomkring vårt område. Jätte fint verkligen och det är super nice vart vi än går. 

Lite möbler har vi slängt ut och så får vi köpa nya pö om pö som sagt. Man hann inte ens lägga sakerna i sop kärlen så kom någon för att hämta dem. 
Tog högst två minuter så var allt borta. 
Tur att det gjorde någon glad i alla fall. 

Vi har ätit massor av gott och har redan några favorit ställen att gå till. 
Tapas blev ju en hit . 
Men självklart gjorde vi go middagar hemma i köket också och det var så underbart och så mysigt att umgås. 
Jag älskar min familj och det är ju rena rama lyxen att få kvalitets tid tillsammans. 
Busslinjerna fick vi inte riktigt koll på om man säger så :) 
Det var rena rama ”virrevarret ” men skam den som ger sig. Nästa gång vi åker dit ska jag bli bättre på det där. 
Tiderna gick att lära sig men rätt var det var så blev det en helt annan rutt liksom. 
Ena dagen kom vi dit vi skulle och nästa dag fick vi hoppa av och gå!
Å `vi har gått mycket, mycket kan jag lova! 

Flygturen hit var lite läskig då det skakade och hoppade rejält när vi gick in för landning.
Jag var så himla rädd.
Rädd att förlora familjen , mitt eget liv och rädd för att Jamie skulle mista allt sitt som han har framför sig.
Ja, man slutar väl aldrig att vara orolig som mamma.
Jag kanske är gammal, feg och gaggig.
Men min rädsla för att dö växer för varje dag som går sedan jag fick Jamie, och sedan mamma gick bort. 

Men hemresan gick väldigt bra. 

Jamie vinkade till Månen bland molnen uppe i himlen och frågade om mormor var hemma.

Han undrade om vi var hemma hos henne nu?

Han säger ju ofta att han vinkar till månen för att mormor sitter där.Ja, jag sa till honom att vi vinkar nu så ser hon säkert det. Eftersom hon bor vid månen och flyger som världens finaste ängel bland alla de vackra stjärnorna.Tårarna kunde inte hålla sig tillbaka och det rann ner för mina kinder.Men mest av lycka av min älskade unge att han håller mormor kvar och så varmt om hjärtat.Han saknar henne mycket och ibland på skolan ite på skolgården höjer han sina händer mot himlen och ska ta emot m,ormar ifall hon ska ramla ner.Han har ett stort hjärta!Vi kom till Arlanda och älskade syster yster Anneli kom och hämtade oss.Hon hade passat Gizzla hela veckan också och allt hade gått bra.

Vi kom hem till pappa i Kyrkbyn och sen packade vi bara om till våran bil.

Så bar det av mot Lidköping.Men sen var det förstås lite kämpigt att köra hem till Mellby igen från pappa i Tierp.Det blev ju liksom 4 och en halv timme till.Men vid 02 tiden i natt så kröp vi till kojs i våra sängar här hemma i Lilltorpet!Så underbart skönt det var ändå.Borta bra, väldigt bra, men hemma är ändå alltid bäst!