Skogsbus med mormor och morfar!

När mormor och morfar kom några dagar innan Jamie fyllde år, så passade vi på att busa i skogen!
Det var underbart att få den härliga friskluften , men det bästa av allt var att få dela den med mamma och pappa och Jamie så klart.
Det var en sådan härlig atmosfär.
Solen var skön, luften frisk och skogen hade börjat att dofta lite smått. Sådär gott som när man drar in ett andetag och känner skogens fräscha närvaro.
Fantastiskt.
Fåglarna kvittrade och man hörde grenarna på träden knaka lite av vinden som ville spela för oss.

Ibland kan bara denna lilla promenad med familjen göra underverk med min mentala hälsa.
Är jag trött så blir man på något konstigt vis lite piggare fast att skogen suger.
Man säger ju så att sjön suger, men det gör ju skogen med.
Fast det jag menar är att man blir trött på ett harmoniskt och skönt sätt istället för att man är sådär rysligt slut och blir stressad av att familjen ska märka det.

Skogen gör nytta med själen och jag älskar att bo mitt i den.
Naturen helar mig liksom.

Mamma har ju alltid älskat skogen och är så duktig på allt, med växter, fåglar, svamp och djur.
Jag har inte riktigt den naturkunskapen, men däremot älskar jag att uppleva den.
Finnas mitt i, stressa av, slappa, plocka svamp, gå promenader, plocka bär, bara njuta.

Vi busar rätt mycket i skogen med hela familjen och Jamie gillar verkligen att springa runt och ropa.
Vi leker kurragömma, springer, åker cykel eller pulka beroende på vilken tid på säsongen vi är i, vi fikar, ja faktiskt har vi mycket aktiviteter i skogen.

Den här gången var Lilleman så himla sugen på spring tävling. 
Han ville tävla hela tiden och mormor och morfar hängde så klart på.
Trots att mamma är sjuk och ganska så orkeslös så rycks hon med i leken och gillar det.
Jag blir gråtfärdig bara av att skriva det. För det var så underbart att se mamma springa ikapp med Jamie.
Jag är kanske lite överkänslig och har lätt till gråt när det gäller känslomässiga saker, men jag lovar att det var fantastiskt att uppleva att hon orkar att busa.
Jag kan se detta klipp om och om igen , bara för att få tillbaka minne och känslan igen.

Det här kommer jag aldrig att glömma.